Jag minns när vi först träffades. Jag var 15 år och vår första möte slutade i totalt kaos. Jag valde att ta ett långt uppehåll från dig.
Istället kom andra vänner in i mitt liv som tex ätstörningar så jag hade inte tid för dig.
När du sen många år senare knackade på min dörr så valde jag att ge vårt förhållande en andra chans.
Du gav mig så mycket jag aldrig upplevt tidigare. Du gav mig mental frihet, du gav mig självförtroende, du gav mig många vänner och du bröt min isolering. Samt att min andra vän anorexian inte fick nån plats längre och det var en enorm vinst för mig kände jag då.
Du fanns alltid där för mig, du svek mig aldrig.
Med tiden så visade du upp ditt rätta jag.
Du kom allt oftare på besök, du stod och knackade på min dörr trots att jag bett dig att hålla dig på avstånd. Jag var inte stark nog att stå på mig så jag släppte in dig med jämna mellanrum.
Vår relation kom mer att handla om ångest, kontroll och besatthet än den eufori och lycka jag kände i början.
Du krävde mer och mer av mig. Du ville ha mig för dig själv. Du ville inte ha konkurrens av andra som ville mig väl.
De enda som fick hänga med oss var dina andra vänner.
Det började kännas fel och vår vänskap kostade för mycket. Det fanns ingen glädje kvar. Trots detta så trodde jag på fullaste allvar att jag inte kunde leva utan dig.
När mina förluster blev för stora, när vår vänskap endast bestod av fruktansvärda konsekvenser så fick jag till slut nog.
Jag orkade inte mer. Jag valde att låta dig gå. Jag valde att jag ville släppa taget!
Jag insåg att mitt liv är värt så mycket mer. Jag ville ha sunda relationer och jag kände att jag förtjänar att få må bra.
Jag började inse att jag aldrig skulle kunna lära mig att älska mig själv om du fanns kvar.
Men jag vill ändå tacka dig. Jag vill tacka dig för att du fick mig att inse vad som är viktigt i livet. Jag vill tacka dig för de fantastiska människor jag mött som också bett dig gå.
Och jag är så otroligt tacksam att jag hann inse detta innan du tog mitt liv.
Vår relation var inte förgäves trots allt.
Nu ska jag fortsätta att ta hand om mig, att vårda de otroligt fina relationer jag har idag.
Min innersta och största önskan är att du håller dig borta från andra människor som inte klarar av att umgås med dig..!!
// Sofia