Det är inte många gånger jag vänt mig till dig. Kan räkna upp alla dessa.
Kanske är det själviskt att be när man inte tror. Förmodligen.

Första gången var när min mamma var sen hem och jag trodde att hon aldrig mer skulle komma hem.
Andra gången var OS och Salo räddade straffen och gav oss guldet.
Tredje gången var när min mormor låg för döden och det enda jag önskade då var att hinna fram i tid.

Alla dessa gånger blev det som jag bad om. Kanske borde det sagt mig något. Jag vet inte.
Det är ofta jag önskat att jag kunnat tro på något mer än det jag vet om. Att kunna finna ro i att det finns en tröst i allt som händer.

Denna gång så ber jag dig att lyssna om du finns. Alla andra gånger betyder ingenting längre.
Fast det gjorde det då så tro mig. Finns med oss nu. Du behövs.

Det är många gånger jag hört att i desperata situationer ber människor till dig. Eller ropar på mamma. Eller både och.

Jag är villig att ge av mig själv, allt jag är för att du ska lyssna.
Snälla. Jag ber dig.. Gud.

// Sofia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att många tycker att det är fel att kalla ett beroende för en sjukdom. Är benägen att hålla med OM man skyller på det för att fortsätta bruka. Precis som det är idioti om en diabetiker frossar i socker eller en person med lungcancer fortsät...

Det går över. Det blir bättre. Minns alla ljusa stunder. Ord för att trösta. Jag förstår det och jag uppskattar omtanken. Jag gör det verkligen. Men jag vill inte att det ska gå över. Jag vill inte må bättre. Jag vill inte. Jag VILL inte..!! Ja...

Jag förstår inte. Samtidigt som jag gör det. Är verkligen förvirrad i mina tankar just nu. En oerhört nära vän har gått bort. Det var inte bara jag som stod honom nära under den tiden vi bodde grannar. Har haft lite kontakt med några av dom och...

Jag minns första gången jag såg dig. En lång, smal kille med massor av tatueringar. Du halv låg i en fåtölj med mobilen i handen och gitarren i knät. Det va nåt med dig som gjorde att jag bara kände så starkt att jag ville lära känna dig. Jag mi...

En evighet en kort sekund.. Känslan av tomhet men samtidigt full av smärta. Jävligt märklig känsla. Gråt blandas med apati. Var är du nu? Ser du oss? Ser du vår sorg? Känner du vår kärlek? Kärlek som vi pratade så mycket om. Både smärtan och gläd...