Direktlänk till inlägg 18 februari 2014

Kontraster

Av Sofia Vigedal - 18 februari 2014 00:31

JAG VILL INTE KNARKA MER..! JAG VILL INTE DÖ..!
Om du är en av oss som hört en vän säga så till dig så vet du vad jag menar. Desperationen. Vanmakten. Det absolut största ropet om hjälp.
Ångesten som är så stark och så kraftfull att den inte ens är mörk längre. Den är som det starkaste ljus. Den bländar dig totalt. Du har inte en chans att ens försöka se dit. För dina ögon värker och tårar bildas.
Alla ord till en människa i sådant tillstånd känns obetydliga. Småaktiga och nästan förlöjligande av den lidandes smärta. Finns det ens några ord som kan lindra?
Jag vet att jag inte kan hjälpa någon som inte vill sluta. Jag vet att min vilja inte räcker för två. Men vad gör jag när det är dessa ord som möter mig? När det är ett rop på just hjälp.

Att det ens finns människor som tror på att en legalisering av droger skulle vara bra. Har dom hört denna desperation från någon som är missbrukare? Skulle dom ens bry sig? Då kan vi lika gärna rada upp alla beroendesjuka på rad och skjuta oss i nacken. Andra klassens medborgare. Ingenting värda.
Men det går ju inte. Drogimperiet vill ju också tjäna pengar. Och det blir svårt att bli rik bara på dom som använder ibland.
Jag undrar vad som är mest osmakligt? Den magre smutsige mannen utan tänder och skitiga kläder, berusad av sin drog eller den rike mannen i sitt fina hus som göder sina egna behov på någon annans undergång? Missbrukaren skadar de i sin närhet enormt. Men de skadar även sig själva. I mina ögon skadar den rike mannen endast andra. Att sälja droger är lika sjukt som att sälja hiv smittat blod. Utgången är den samma. Den som köper och använder blir sjuk.

// S

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sofia Vigedal - 28 februari 2015 07:06


Jag vet att många tycker att det är fel att kalla ett beroende för en sjukdom. Är benägen att hålla med OM man skyller på det för att fortsätta bruka. Precis som det är idioti om en diabetiker frossar i socker eller en person med lungcancer fortsät...

Av Sofia Vigedal - 8 februari 2015 18:34


Det är inte många gånger jag vänt mig till dig. Kan räkna upp alla dessa. Kanske är det själviskt att be när man inte tror. Förmodligen. Första gången var när min mamma var sen hem och jag trodde att hon aldrig mer skulle komma hem. Andra gån...

Av Sofia Vigedal - 3 januari 2015 15:47


Det går över. Det blir bättre. Minns alla ljusa stunder. Ord för att trösta. Jag förstår det och jag uppskattar omtanken. Jag gör det verkligen. Men jag vill inte att det ska gå över. Jag vill inte må bättre. Jag vill inte. Jag VILL inte..!! Ja...

Av Sofia Vigedal - 28 december 2014 14:52


Jag förstår inte. Samtidigt som jag gör det. Är verkligen förvirrad i mina tankar just nu. En oerhört nära vän har gått bort. Det var inte bara jag som stod honom nära under den tiden vi bodde grannar. Har haft lite kontakt med några av dom och...

Av Sofia Vigedal - 15 december 2014 18:54


Jag minns första gången jag såg dig. En lång, smal kille med massor av tatueringar. Du halv låg i en fåtölj med mobilen i handen och gitarren i knät. Det va nåt med dig som gjorde att jag bara kände så starkt att jag ville lära känna dig. Jag mi...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Senaste inläggen

Gästbok

Sök i bloggen

Kategorier

Tidigare år

Besöksstatistik

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014 >>>

RSS


Skapa flashcards